Ibland går jag upp tidigt, riktigt tidigt. Det kan vara mitt i natten. I hopp om att ta den där extra underbara och fantastiska bilden som har etsat sig fast i mig. Den som fullkomligt har belägrat min hjärna under ett antal dagar. Jag släpar mig upp och ut. Men till min förvåning hittar jag ingenting. Bara tomma vidder, grått och meningslöst, och en förstörd nattsömn. Så är det dom flesta gånger när man planerar för hårt. Man vill så mycket, men bilden kommer inte till dig.
Bilden nedan tog jag genom sovrumsrutan 17 maj 2008, mitt på dagen. Helt utan tanke. Eller kanske inte?
Read Full Post »